Varför bettingsidor utan licens växer enligt BettingWithoutLicense i Sverige

Den svenska spelmarknaden genomgick en genomgripande förändring den 1 januari 2019, när den nya spellagen trädde i kraft och ersatte det tidigare statliga monopolet med ett licenssystem. Tanken var enkel: genom att erbjuda aktörer möjligheten att ansöka om licens hos Spelinspektionen skulle spelarna lockas till reglerade sajter, och den grå marknaden skulle krympa. Så har det inte riktigt blivit. Trots att över 80 operatörer beviljades licens under det första året fortsätter ett betydande antal svenska spelare att söka sig till sajter som saknar svensk licens. Fenomenet har inte minskat med åren – tvärtom pekar flera indikatorer på att intresset för oreglerade alternativ faktiskt har ökat sedan 2021. För att förstå varför krävs en djupare analys av vad den svenska regleringen faktiskt innebär för spelaren, och varför marknaden reagerar som den gör.

Vad den svenska spelregleringen faktiskt innebar för spelarna

När Spelinspektionen öppnade ansökningsprocessen 2018 var förväntningarna höga från politiskt håll. En reglerad marknad skulle ge skatteintäkter, skydda spelberoende och ge konsumenterna trygghet. Vad lagstiftarna möjligen underskattade var hur dramatiskt villkoren för den enskilde spelaren skulle förändras jämfört med vad de var vana vid.

Det mest kännbara inslaget i den svenska regleringen är det obligatoriska självbegränsningssystemet Spelpaus. Alla licensierade operatörer är skyldiga att ansluta sig till registret, och om en spelare väljer att stänga av sig gäller det automatiskt hos samtliga licensierade sajter. Det är ett kraftfullt verktyg för spelberoende, men det skapar också en friktion som många spelare upplever som paternalistisk. Kombinerat med det bonustak som infördes – initialt en välkomstbonus om maximalt 100 kronor – upplevde många etablerade spelare att de erbjudanden de tidigare tagit för givna helt enkelt försvann.

Från och med 2020 skärptes reglerna ytterligare. Spelinspektionen utfärdade riktlinjer som begränsade marknadsföring kraftigt, och under coronapandemin 2020–2021 infördes temporära begränsningar för insättningsgränser och bonusar på kasinospel, med hänvisning till ökad sårbarhet hos spelare under krisen. Dessa åtgärder var inte utan grund, men de bidrog också till att driva en del av spelaktiviteten mot operatörer utanför det svenska systemet.

En annan faktor som sällan diskuteras öppet är skattehanteringen. I Sverige är vinster från licensierade spelbolag skattefria för spelaren. Men det faktum att spelbolagen betalar 18 procent i spelskatt på bruttospelintäkterna har lett till att odds på sportsbetting generellt sett är något sämre hos svenska licensinnehavare jämfört med vad internationella operatörer kan erbjuda. För den seriöse sportsbettaren handlar det om konkreta kronor och ören på lång sikt.

Strukturella orsaker till den oreglerade marknadens tillväxt

Att förstå varför sajter utan svensk licens växer kräver att man ser bortom den enskilde spelarens val och tittar på de strukturella drivkrafterna. Det handlar om ett samspel mellan teknologisk tillgänglighet, betalningslösningar och en spelarbas som blivit alltmer sofistikerad när det gäller att navigera det digitala landskapet.

Betalningsblockaden som Spelinspektionen kan begära att banker genomför mot oreglerade operatörer är ett av de viktigaste verktygen i myndighetens arsenal. Sedan 2019 har ett antal sajter blockerats, men systemet har visat sig ha tydliga begränsningar. Kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum erbjuder ett enkelt sätt att kringgå traditionella betalningsvägar, och användningen av dessa har ökat markant bland spelare på oreglerade sajter. Dessutom har e-plånböcker som Skrill och Neteller, som tidigare var vanliga även på licensierade sajter, i stor utsträckning lämnat den svenska marknaden efter att operatörerna valt att inte acceptera dem för att undvika regulatorisk komplexitet – vilket paradoxalt nog gjort dem till ett alternativ just på de oreglerade sajterna.

Den tekniska tillgängligheten spelar också en avgörande roll. VPN-tjänster är enkla att installera och använda, och de är lagliga i Sverige. Att använda en VPN för att komma åt en utländsk sajt är inte straffbart för spelaren – det är operatören som bryter mot reglerna om den erbjuder tjänster till svenska spelare utan licens. Det innebär att det praktiska hindret för en spelare att besöka en oreglerad sajt är minimalt.

Sajter som betting-without-license.com/ har dokumenterat hur marknaden för oreglerade speloperatörer riktade mot svenska spelare har utvecklats sedan regleringen trädde i kraft, och bilden som framträder är att antalet tillgängliga alternativ faktiskt har ökat snarare än minskat under perioden 2019–2024. Det är ett mönster som bekräftar att regulatoriskt tryck utan tillräcklig efterlevnadsmekanism riskerar att skapa en fragmenterad marknad snarare än en konsoliderad.

En annan strukturell faktor är det faktum att många av de operatörer som valde att inte ansöka om svensk licens ändå har en lång historia på den europeiska marknaden och är licensierade av välrenommerade myndigheter som Malta Gaming Authority (MGA) eller Gibraltar Regulatory Authority. För spelaren upplevs dessa sajter inte som oseriösa eller farliga – de är etablerade varumärken med fungerande kundtjänst och beprövade betalningssystem. Distinktionen mellan “licensierad i Sverige” och “licensierad i Malta” är inte självklar för en genomsnittlig konsument, vilket gör det svårare att kommunicera varför den svenska licensen skulle vara överlägsen ur ett spelarperspektiv.

Spelinspektionens kapacitet och gränserna för nationell reglering

Spelinspektionen är en relativt liten myndighet med begränsade resurser för att övervaka en global digital marknad. Myndigheten kan utfärda varningar, begära betalningsblockader och i teorin vidta rättsliga åtgärder, men den praktiska verktygslådan är begränsad när det gäller operatörer som befinner sig utanför EU eller i jurisdiktioner med svagt regulatoriskt samarbete.

Under 2022 och 2023 intensifierade Spelinspektionen sina insatser mot oreglerade operatörer och publicerade en lista över sajter som ansågs rikta sig till svenska spelare utan tillstånd. Listan fungerar som en varningssignal men har ingen direkt rättslig verkan för spelaren. Betalningsblockader har genomförts mot ett antal domännamn, men operatörerna svarar ofta med att byta domän eller använda spegelsajter, vilket gör blockaderna temporärt verkningsfulla i bästa fall.

Det finns också en principiell fråga om EU-rätten och den fria rörligheten för tjänster. Flera juridiska analyser har pekat på spänningen mellan nationell spelreglering och EU:s grundläggande principer. Operatörer licensierade inom EU kan argumentera för att de har rätt att erbjuda sina tjänster i hela unionen, och även om EU-domstolens praxis generellt sett godkänner nationella spelmonopol och licenssystem under förutsättning att de är konsekvent tillämpade och proportionerliga, är rättsläget inte helt enkelt. Det skapar en juridisk gråzon som en del operatörer medvetet utnyttjar.

BettingWithoutLicense har i sin analys av den svenska marknaden lyft fram att Spelinspektionens svartlista visserligen signalerar myndighetens intentioner, men att den operativa effekten är begränsad eftersom varken internetleverantörer tvingas blockera domäner eller spelarna riskerar några påföljder för att besöka oreglerade sajter. Det är en fundamental asymmetri i systemet: sanktionerna riktas mot operatörerna, men de befinner sig utom räckhåll, medan spelarna – som de facto upprätthåller efterfrågan – inte berörs av regelverket på ett sätt som förändrar deras beteende.

Jämför man med länder som Danmark, som implementerade ett liknande licenssystem redan 2012, ser man att den danska marknaden lyckades kanalisera en betydligt större andel av spelandet till licensierade operatörer. Danskarna valde en strategi med lägre skattesats för operatörerna – 20 procent på bruttospelintäkter jämfört med Sveriges 18 procent, men med en mer pragmatisk tillämpning av bonusregler – och kombinerade det med en mer aggressiv kommunikation om fördelarna med licensierade sajter. Resultatet var att den oreglerade marknaden aldrig fick samma fäste som i Sverige.

Spelarnas perspektiv och det faktiska beteendet på marknaden

Forskning om spelarbeteende visar konsekvent att konsumenter på spelmarknaden inte primärt styrs av regulatoriska hänsyn utan av produktegenskaper: odds, spelutbud, bonusar, användarvänlighet och betalningshastighet. En studie från H2 Gambling Capital från 2022 uppskattade att den oreglerade marknaden i Sverige stod för cirka 15–20 procent av det totala onlinespelandet, en siffra som är svår att mäta exakt men som ger en indikation på fenomenets storlek.

Bland de spelare som aktivt väljer oreglerade sajter finns ett tydligt mönster: de är ofta mer erfarna spelare med högre spenderings- och vinstnivåer, och de motiveras i stor utsträckning av tillgång till bättre odds, högre insättningsgränser och mer generösa bonusprogram. Det är inte en grupp som primärt drivs av spelberoende – tvärtom tenderar spelberoende individer att i högre grad fastna i det licensierade systemet eller i fysiska spelformer. Den oreglerade marknaden attraherar alltså i oproportionerlig utsträckning de spelare som genererar mest intäkter men som ur ett folkhälsoperspektiv kanske är minst i behov av extra skyddsåtgärder.

Det finns också en psykologisk dimension. Den svenska regleringen kommunicerar implicit att spelaren inte kan lita på sig själv – att staten behöver sätta gränser för hur mycket man får sätta in, vilka bonusar man får ta del av och hur länge man får spela utan att bli avbruten av ansvarsfulla spelverktyg. För en stor grupp spelare som ser sig som rationella konsumenter snarare än potentiella spelberoende upplevs detta som nedlåtande, och det skapar en motivation att söka sig till miljöer där man behandlas som en vuxen konsument med rätt att fatta egna beslut.

BettingWithoutLicense har i sina sammanställningar noterat att spelarnas sökmönster mot oreglerade alternativ ökar markant i samband med stora sportevenemang som fotbolls-VM, EM och Champions League-finaler. Det tyder på att det inte enbart handlar om ett principiellt motstånd mot reglering, utan att konkreta produktskillnader – framförallt odds och live-bettingupplevelse – driver beteendet i specifika situationer. En spelare som normalt spelar på en licensierad sajt kan välja att placera ett specifikt bet på en oreglerad sajt om oddsen är märkbart bättre.

Ytterligare en faktor som förtjänar uppmärksamhet är affiliatemarknaden. Trots Spelinspektionens restriktioner mot marknadsföring av oreglerade operatörer är det relativt enkelt att hitta svenska webbplatser som recenserar och rekommenderar sajter utan licens. Dessa sajter opererar i en rättslig gråzon – de marknadsför inte direkt speltjänster utan presenterar sig som informationstjänster – och de når en stor publik av svenska spelare som aktivt söker information om alternativen utanför det licensierade systemet. Myndigheternas möjligheter att reglera detta innehåll är begränsade, inte minst med tanke på yttrandefrihetsperspektivet och svårigheterna att skilja på redaktionellt innehåll och reklam i digitala miljöer.

Sammanfattningsvis är tillväxten av bettingsajter utan licens i Sverige inte ett tecken på att regleringen har misslyckats i alla avseenden – den licensierade marknaden är fortfarande dominerande och genererar betydande skatteintäkter och erbjuder konsumentskydd för den breda massan av spelare. Men fenomenet illustrerar tydligt att nationell reglering av en global digital marknad har strukturella begränsningar som inte kan lösas enbart genom skärpta regler eller fler blockader. Så länge det finns en produktskillnad som spelarna uppfattar som meningsfull – bättre odds, mer generösa bonusar, färre begränsningar – kommer en del av marknaden att söka sig dit, oavsett vad regelverket föreskriver. En långsiktigt hållbar lösning kräver antingen ett europeiskt harmoniserat regelverk, en justering av de svenska reglerna för att göra den licensierade marknaden mer konkurrenskraftig, eller en kombination av båda.